Få människor skulle kunna svara på följande grundläggande frågor om paketering. Vilka material använder man för att göra vadderade kuvert? Hur gör man wellpapplådor? Ändå är dessa saker en del av det vardagliga, moderna livet.
Precis som vattnet som rinner från kranar och elektricitet från ett knapptryck, så tar man många saker för givet. Paketeringsmaterialet som vi dagligen använder är det inte heller något som den genomsnittliga personen tänker på. Men, ursprunget och tillverkningen av en vanlig låda är faktiskt en fascinerande process.
Som med all tillverkning börjar processen genom att man hittar det rätta materialet. Termerna planka och fiber används ofta för att beskriva huvudingrediensen för en låda och kan få en att tänka på trä. Detta är sant på ett sätt då huvudingrediensen av en låda är papper, vilket såklart kommer från trä. Det andra som krävs är hetta, vatten, tryck och lim.
I början är de som långa rullar av tjockt papper, liknande shoppingkassar, och de yttre och inre lagren kallas för linerskikt. Den vågiga delen mellan de lagren kallas för vågskiktspapper. Storlek och önskad styrka kommer avgöra tjockleken och därför också antalet lager och vågskiktspapper som används. En produkt med ett lager kan räcka till att skydda en glödlampa men skulle vara för svag för en flyttlåda eller vinkartong. Extremt kraftiga kartonger kan bestå av upp till tre lager av vågskiktspapper och fyra linerskikt.
Platta ark dras genom de korrugerade formarna. Innan detta hettas de upp av kokande vatten som man fångar upp ånga ifrån och som sedan släpps ut under högt tryck över linerskiktet. Detta gör den mer mottaglig för den efterföljande processen. Formarna monteras på de ytorna av stora trummor. Trummorna ser lite ut som kugghjul förutom att de är mycket bredare över trumbredden. Allt eftersom pappret matas igenom de maskade trummorna antar det den exakta formen efter gjutformen och torkas snabbt. Det tekniska namnet för dessa vågiga delar är flutingskikt. Besök lewrens.se för mer pappersprodukter.
En exakt mängd lim appliceras därefter längs med toppen av flutingskiktet och sedan pressas dessa kanter ihop med den platta kanten och linerskiktet. I en design med dubbellager skulle ett andra linerskikt limmas på flutingskiktet på den motsatta sidan. Det är korrugeringen, eller de kombinerade lagren av det, som ger lådan dess styrka. Moderna konstruktionslinjer genomför den här processen under häpnadsväckande hastigheter. Hastigheter upp till 1000 fot per minut är inte ovanligt, vilket om man sätter det i perspektiv är tre gånger så snabbt som en rask promenad.
Ark av den färdiga lådan fortsätter genom banker av precis utrustning med partitur, nedskärningar, veck och lim enligt kundens specifikationer. Vanligtvis genomförs limningen på ställen som gör att den färdiga lådan kan fraktas hopvikt. Andra avslutande moment kan vara tryck av företag, produkt, fraktinformation och kanske även reklam och slogans. Konstigt nog fraktas oftast inte lådor i andra lådor. Den vanligaste formen av klumpleverans är att de är staplade platta på pallar.
Förbluffande nog skickas hela 95% av alla varor i USA i lådor. Från böcker till pizzor, frukostflingor till tekannor, chansen är stor att de alla har spenderat lite tid i en låda. Hur skapas wellpapplådor? Tja, nu vet vi åtminstone lite om den här processen.
No comments:
Post a Comment